Lars växte upp med sina föräldrar, tre systrar och tre bröder på Årbyn nr 8, som sedermera blev nr 11 och övertogs av brodern Jöns Mårtensson och hans hustru Karin. Vart skulle Lars ta vägen när hemmanet övergick i broderns händer? Jo, han gifte sig till ett hemman i byn Degersel också denna i Råneå församling. Hans syster Dordi (förkortning av Dorotea) gifte sig till samma by ett tiotal år tidigare.
I vigselboken den 19 februari 1770 står: Den 19 wigdes Lars Mårtensson ifrån Årrbyn med Nämdemans Pär Pärssons dotter Cherstin i Degersell. Första hustrun, min anmoder, hette alltså Kerstin Persdotter och föddes den 24 juli 1751 i byn Degersel som dotter till Nämndeman Per Persson och hans hustru Anna Larsdotter. Tragiskt nog dog Kerstin redan som 20-åring. Paret hann endast vara gifta i 2 år och 2 månader, den 22 april 1772 dog hon av feber.
Ett utdrag ur vigselboken 1770:
Under de två åren fick de en dotter tillsammans, min farfars morfars farfars mor Catharina. När hon gifte sig 1797 stod det i vigselboken att hon eger hemman i Gunnarsbyn. En del av Degersel kallades för Gunnarsbyn. Catharina synes alltså ha ärvt hemmanet efter sina föräldrar även om hon hade yngre halvbröder. Sönerna brukade ju ärva gården. Kanske hon till och med ärvde en hemmansdel efter sin morfar nämndemannen Per? I såfall är det två generationer av kvinnor som ärvt hemmansdelar i Degersel! En spännande historia att reda ut i framtiden.
Men för att återgå till Lars och hans fruar. Hans dotter Catharina var lite drygt ett år gammal när Lars stod ensam i världen med en liten flicka att uppfostra och ett hemman att sköta om. I två år sörjde han sin hustru, den 7 mars 1774 gifte han dock om sig. Denna gång med den ett år yngre pigan Maria Larsdotter från Jämtön.
Ett utdrag ur vigselboken 1774:
Men henne fick han endast behålla ett år, redan den 18 mars 1775 dog hon i sviterna efter en barnsäng, hennes första. Hon var bara 28 år gammal. Eller som dödboken tragiskt beskriver det: Begrafdes Lars Mårtenssons hustru ifrån Degersel, hustru Maria Larsdotter, död den 18de martii efter ett svårt barnasänga och sedan tilstödt hetsig sjukdom, lefwat ärligt och dygdigt uti ägtenskap med sin man 1 år och 11 dagar och här i werlden 28 år, 1 månad och 5 dagar.
Maria dog i sviterna efter hennes dotter Magdalenas födelse den 1 mars samma år. Dottern klarade sig mirakulöst och levde till vuxen ålder trots att hon förlorade sin mor så tidigt. Det blev hennes styvmor Kerstin Persdotter som fick agera modersfigur för henne och hennes halvsyster Catharina. För i december 1775 gifte änklingen och skattebonden Lars Mårtensson i Degersel 13 Gunnarsbyn om sig för tredje gången med pigan Kerstin. Catharina var fyra år och hennes lillasyster Magdalena inte ens ett år gammal.
Ett utdrag ur vigselboken 1775:
Hans tredje hustru, Kerstin Persdotter föddes i Högsön 1744. Med henne fick han under åren 1777-1786 barnen Per, Anna, Lars, Lena Stina och Maja Lisa. Han var nu far till sju barn och hade uppnått 40-års åldern. Återigen förlorade han så sin hustru, det var den 12 november 1793 och hans tredje hustru Kerstin dog endast 52 år gammal av kolik.
Nu stod han där återigen med sina moderlösa barn, denna gång var de sju stycken. Den äldsta hade hunnit bli 22 år och den yngsta 7 år. Äldsta barnet, dottern Catharina stannade på gården hos sin far ända fram till att två år hade förlupit efter att hennes tredje styvmor flyttat in på gården. Lars gifte nämligen om sig för en fjärde och sista gång den 19 april 1795. Denna gång med soldatänkan i Prästholm, den drygt 40-åriga Anna Larsdotter.
Ett utdrag ur vigselboken 1795:
Henne fick han behålla i 14 år. I januari 1809 står det nämligen i dödboken: Bondhustrun Anna Larsdotter i Degersel, 60 år gammal av feber. Därefter levde Lars som änkeman hos sin äldsta dotter Catharina. Hon hade övertagit gården med sin make Johan Johansson från Överstbyn (en annan del av Degersel). En tid fick Lars bo tillsammans med sina 6 barnbarn, en del av dem tog efternamnet Degerman. Men den 7 december 1820 gick även han bort, 74 år gammal av ålderdom. Under sin levnad fick han begrava och sörja fyra hustrur. En ovanligt tragisk historia, något jag turligt nog fram tills nu inte kunnat återfinna i mitt släktträd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar